Carra: Trodde aldrig att han skulle lämna

"Hur har detta kunnat ske? Det långa avskedet har startat för Steven Gerrard men jag försöker febrilt att räkna ut hur det har blivit såhär.
Jag trodde aldrig att han skulle lämna Liverpool. Jag har alltid tänkt att han, som jag, skulle avsluta sin karriär som en "one-club man".
Han har ägnat sitt liv åt Liverpool sedan han gick in på akademien som åttaåring, och han har gjort enorma uppoffringar längs vägen.", skriver Jamie Carragher i sin spalt i Daily Mail.

"För mindre än sex månader sedan slutade Steven i landslaget för att kunna ge allt för Liverpool i "2-3 år" till. Sedan kom osäkerheten om kontraktsförhandlingarna och jag skrev i spalten för sex veckor sedan att Liverpool inte kunde låta honom glida iväg. Nu är vi här och avskedet har startat."

"Underskatta inte känslan av att känna sig behövd, även för toppspelare. Att förhandlingarna drog ut på tiden lär inte ha hjälpt. Även på toppen av sin karriär behövde Steven försäkran om sin förmåga och betydelse. Jag kommer ihåg en situation från 2011, då Kenny Dalglish värvade Jordan Henderson och Charlie Adam, samtidigt som Lucas Leiva spelade bra. Då frågade Steven Kenny: "Vart ska jag spela då?". Det var menat som ett skämt då, men det fanns en aning seriositet i det också."

"Från en synvinkel kan jag se varför Steven kommer att anta en ny, fräsch utmaning, förmodligen i Amerika. Han har varit den största stjärnan i Liverpool i 15 år och det är inte bara i fotbollsklubben."

"Liverpool är en stad, men det är mer som en by. Alla verkar känna varandra och att då vara den största mannen, som Steven, innebär en otrolig granskning. Om han någonsin gick till en bar eller restaurang, skulle den stanna av. Därför slutade han att komma till stadens centrum för länge sedan."

"Han verkar alltid att vara snackisen i staden, oavsett om det är för något han har gjort på planen eller något annat. Passionen för klubben på daglig basis kan vara kvävande för en lokal kille. Det är obarmhärtigt."

"När Michael Owen spelade för Liverpool bodde han i Chester. Han kom ofta till träningarna och frågade hur vi orkade med det dagliga bombardemanget av frågor om klubben. Vi hittade ett sätt att hantera det, eftersom att vi vet hur staden är."

"Passionen gjorde känslan att dela framgångarna med vårt folk än mer speciellt. Steven hade vunnit fler pokaler om han gått till Chelsea eller någon annanstans, men ingen hade smakat som de troféerna vi vann tillsammans."

"Det finns en baksida med detta. När resultaten inte går som planerat, vilket hänt alldeles för ofta under Stevens 17 år, bär du en känsla av skuld och ansvar. Vart han än går kommer han aldrig att ha den bördan eller det känslomässiga engagemanget. Det kanske ger en uppfattning om hur tufft det är för en lokal kille att lämna Liverpool."

"Ta Michael och Steve McManaman, båda är underbara spelare som kom upp genom ungdomslagen. De lämnade för att prova på spel i Spanien under peaken av karriären och det gör att de inte är älskade längre. Xabi Alonso och Luis Suarez, som exempel, kommer alltid att älskas, trots att de lämnade under liknande tid i karriären."

"Fans förstår att utländska spelare kommer in, gör sin grej, och sen lämnar. Men de har aldrig kunnat acceptera att en av deras egna flyttar."

"Om Steven hade gått till Chelsea för 10 år sedan, skulle han förmodligen ha stött på samma problem som Owen och McManaman. Nu när han i praktiken är en truppspelare är reaktionen på hans kommande flytt helt annorlunda."

"Jag är inte säker på att Manchestergrabbarna som kom under Sir Alex Ferguson i United, eller lokala killar i Londonklubbarna, skulle kunna associera med det. Uniteds "Class of 92" till exempel, var aldrig sedda som imponerande stjärnor och de spelade alltid för ett vinnande lag."

"Steven, å andra sidan, har alltid varit den som förväntas rädda Liverpool och ge inspiration när det behövs. Han är 34 nu, men kraven på honom har aldrig ändrats. Av den anledningen tror jag att flytten kommer att vara fantastisk för honom och hans familj."

"När det gäller speltid kan jag också förstå att han lämnar. Jag har pratat med honom flera gånger om omställningen från att vara en av de mest givna i startuppställningen till att ha dina framträdanden förvaltade. Det är svårt och det är, med all ärlighet, den största anledningen till att jag slutade. Nu missar han var tredje match och det skulle kunna bli varannan nästa säsong. Steven är inte någon som nöjer sig med att sitta på bänken och ur det perspektivet har han tagit rätt beslut."

"Jag kan dock ändå inte hjälpa att ha känslan av att Liverpools hierarki skulle ha gjort mer för att få honom att stanna på Anfield. De måste ha kunnat komma överens om en överenskommelse som hade passat alla parter både kortsiktigt och långsiktigt? Folk har pratat om Steven som en framtida Liverpoolmanager, men det är helt utan substans. Jag skulle aldrig förespråka att man får en sådan roll tack vare sitt anseende, oavsett om det är han, Thierry Henry i Arsenal eller något annan."

"Men över de kommande 12 månaderna hade Steven kunnat få en roll i staben som gick att kombinera med hans spel. Det skulle ha varit som praktik, där han hade följt Brendan Rodgers, se hur akademin sköts - alla olika aspekter av klubben. I slutet av året hade det kanske visat sig att det inte passade Steven eller att han själv tycker att coaching inte var för honom. Jag tittar på vad som händer med  Ryan Giggs i Manchester United nu och jag är bestört över att Liverpool låter den erfarenheten försvinna."

"Visst, det är sagt att han kan komma tillbaka, men ingenting är säkert. Samma diskussioner hölls innan jag lämnade, men tiden går och saker ändras. Nu måste Liverpoolfansen njuta av de kommande fem månaderna för det kommer inte synas vad han bidragit med innan han har lämnat."

"Var han den bästa mittfältaren i Premier League-historien? Ni behöver inte höra ännu en guldkantat hyllning från mig, så jag lämnar över det till några av hans proffskollegor. Han blev uttagen i PFA Team of the year åtta gånger - ett rekord. Giggs, Patrick Vieira och Henry var med sex gånger, Roy Keane och Frank Lampard fem, Paul Scholes två."

"Och hur står han sig i Liverpool? Kenny Dalglish, som person, är nummer ett för vad han gjorde som spelare, manager och ambassadör, men i mina ögon är Steven den bästa spelaren, inte bara för hans förmåga utan också för de uppoffringar han gjort. Man måste komma ihåg att Steven var lojal mot Liverpool under fem år då de inte spelade Champions League-fotboll, även fast han uppvaktades av potentiella vinnare av turneringen som Real Madrid."

"Ingen annan spelare med hans talang hade gjort det. Kommer det någonsin igen vara en världsklasspelare som ägnar hela sin karriär åt Liverpool? Nej".