Matchdag i Liverpool – så upplever du Anfield på rätt sätt

(Texten är en annons)

Vägen till Anfield börjar långt innan avspark

För den som reser in mot Anfield för att se Liverpool spela börjar dagen tidigt. Flyg, tåg eller buss och sedan den där promenaden man aldrig glömmer. Först klassiska Goodison Park, som tagits över av Evertons damlag, i fjärran, sedan gathörn med halsdukar, flaggor och försäljning av souvenirer och till sist en skymt av Anfields läktartak som tycks ligga högre än himlen. 

I den typiska Liverpool-supporterns väska ligger halsduk, matchtröja, mobilen med biljetten, regnjacka, mössa, tunna handskar och en liten powerbank. Vissa lägger även ner en dosa nikotinsnus, såsom VELO, för att hålla energin uppe under matchen, och förstås halstabletter ifall rösten skulle ge vika när sångerna drar igång.

Vid pubarna The Sandon och King Harry handlar snacket om Ekitikes löpningar bakom backlinjen, Frimpong som kliver in centralt från högerkanten och hur mittfältet, med Szoboszlai i spetsen, ska sätta tryck direkt när motståndaren får bollen.

The Kop – klubbens magiska läktare

Namnet The Kop kommer från Spion Kop, en brant kulle i Sydafrika där brittiska soldater stred under boerkriget runt sekelskiftet 1900. Flera engelska arenor gav förr sina brantaste läktare det namnet, men på Anfield blev det något mer. När du kliver in förändras ljudet. Sorlet blir ett hav av stämmor. På kortsidan startar första sången och resten av arenan svarar. 

Flaggor och banderoller vecklas ut med namn och årtal som alla känner igen: Shankly, Dalglish, Paisleys tre Europacuper, Rom 1977, Istanbul 2005, Madrid 2019. 

Andra bär tydliga texter och bilder med rader ur läktarsånger som ”Allez, Allez, Allez”, ortsnamn från supportergrupper och hyllningar som ”Justice for the 97”, (de 97 Liverpool-supportrar som miste livet efter Hillsborough-katastrofen den 15 april 1989). Allt tillsammans visar exakt vilka människor, platser och ögonblick som byggt Liverpool FC.

Vett och etikett för svenska supportrar

Anfield lever på samspelet mellan plan och läktare. Kom i tid så att du hinner in före avspark och innan man börjar sjunga hymnen. Håll gången fri och ställ dig upp när hela läktaren reser sig. Sångerna startar ofta från kortsideläktaren, haka på refrängen när den sätter sig i sektionen där du står i stället för att starta egna ramsor. 

Lyft upp din halsduk för att visa ditt stöd till laget, men ha gärna stolsgrannarna och deras sikt i åtanke. Fotografera gärna men lägg undan mobilen när hymnen börjar sjungas och även när spelet sparkas igång. Publikkulturen runt och i arenan bygger på schysst bemötande fans emellan. 

Säg hej, byt några ord med din granne och låt diskussionen handla om matchen, inte bröla, och för guds skull inte en massa egna hejaramsor. Respekt och ett vänligt bemötande. Behöver du en paus för att röka, gör det utanför arenan och kom tillbaka när du är redo, eller använd snus istället för att inte missa något. Detta är småsaker men de spelar roll och gör att stämningen blir så där distinkt Anfield.

Nittio minuter som sätter tonen

När domaren blåser igång tenderar läktarna att explodera, och ljudvolymen minskar inte direkt i takt med att spelet fortlöper. Anfield låter mer för varje vunnen duell. En felpassning kan resultera i en dånande suck, men när Liverpool vinner tillbaka bollen är stämningen på topp igen.

Tajmningen sitter i ryggraden. Sångerna kommer när de behövs och sprider sig över sektionerna på några sekunder. Ingen regisserar men alla vet vad som gäller. Ingen show, ingen pyroteknik. Bara röster som skruvar upp stämningen lite till. Och när målet till slut kommer skakar räckena, precis som det ska vara.

Staden, klubben och ansvaret

Liverpool är en stad där fotboll hör till vardagen. Arvet är arbetarklass, musik och solidaritet. Klubben driver LFC Foundation som ordnar öppna träningar för barn, läxhjälp i skolor och fritidsaktiviteter på kvällar. 

I kvarteren runt Anfield samarbetar klubben med lokala föreningar för att dela ut matkassar och erbjuda aktiviteter för äldre som behöver sällskap eller stöd. Inför större arrangemang bjuds grannar in till informationsmöten om trafik och säkerhet och många erbjuds tillfälliga arbetspass i området, till exempel inom service eller städning. Insatserna sker året om, inte bara på matchdag och gör att You’ll Never Walk Alone märks i för alla i Liverpool.