2025-07-29
Det här har resulterat i att sociala medier och supportergrupper svämmar över av potentiella laguppställningar och ofta också genuint spännande diskussioner om vad Arne Slot egentligen har i sin kikare inför stundande säsongen.
En sak sticker dock ut och det är den återkommande avsaknaden av Dominik Szoboszlai. Hur kan han som varit nyckeln till Arne Slots presspel så självklart väljas bort?
Låt oss titta lite närmare på några av de laguppställningar som spekulerats och gräva i för- och nackdelar.
Den vanligaste idéen bygger på en 4-2-2-2-uppställning där Ryan Gravenberch och Alexis Mac Allister blir två sittande mittfältare med Florian Wirtz och Mohamed Salah på varsin kant.
Framför de tar två av våra anfallare plats och kan där kombineras utefter motståndarens svagheter. En annan variant som ofta diskuteras är en traditionell 4-3-3 där Florian Wirtz mer eller mindre direkt ersätter Dominik Szoboszlai.
Det finns också de som argumenterar för en 4-2-3-1, även här med Ryan Gravenberch och Alexis Mac Allister som sittande mittfältare och där Cody Gakpo, Florian Wirtz och Mohamed Salah tar plats bakom till exempel Hugo Ekitike.
De här idéerna är alla enkla att förstå varför de kommer nästan reflexmässigt. Precis som när Arne Slot tog över från Jürgen Klopp handlar det om justeringar snarare än några större förändringar och känns på många sätt som en naturlig progression för ett Liverpool som egentligen ska göra allt de gjorde i år ännu lite bättre.
Problemet är att Florian Wirtz inte riktigt är Dominik Szoboszlai. Conor Bradley och Jeremie Frimpong är verkligen inte Trent Alexander-Arnold och Milos Kerkez är verkligen inte Andy Robertson eller Kostas Tsimikas.
Den profilen som backarna som anslutit till klubben pekar på att Arne Slot ser någonting mer än en enkel justering och därmed också spelare på positioner som de inte – i dagsläget – känns hemma på.
Det är lite fascinerande att vi står här och pratar om de här sakerna. För ett år sedan drömde jag bort mig till hur Arne Slot skulle skola om Stefan Bajcetic till en mittback. Det hände inte, men jag tror att vi kommer att få se en spelare inta en ny position i år och det är inte alltför långt ifrån min drömomskolning.
Våra ytterbackars offensiva förmågor tror jag Arne Slot kommer vilja främja. Han har historiskt inte varit en tränare som arbetat med inverterade ytterbackar och jag har svårt att tro att den stundande säsongen ska bli ett undantag.
I stället tror jag att han kommer vilja se både Milos Kerkez och Jeremie Frimpong skapa offensiva chanser långt framme på planen. För att täcka upp för det här bildar Ryan Gravenberch tillsammans med Ibrahima Konaté och Virgil van Dijk en trebackslinje – eller en triangel, om man så vill. Framför de tar Alexis Mac Allister och Dominik Szoboszlai plats med Milos Kerkez och Jeremie Frimpong på varsin kant.
Florian Wirtz, Hugo Ekitike och Mohamed Salah bildar sedan en fronttrea där en person nästan alltid kan falla ner i en falsk-nia roll för att täcka upp eventuella gap mellan anfallet och försvaret.
Det här ger Arne Slot hans trianglar så gott som överallt på hela planen. Ibrahima Konaté, Virgil van Dijk och Ryan Gravenberch. Dominik Szoboszlai, Mohamed Salah och Jeremie Frimpong. Alexis Mac Allister, Florian Wirtz och Milos Kerkez. Hugo Ekitike, Florian Wirtz och Mohamed Salah… ni förstår.
Det kittlande med det här systemet är Liverpool har flera spelare som kan ta den centrala positionen som är nyckeln till egentligen hela spelet – den där platsen som enklast kan beskrivas som en falsk nia.
Hugo Ekitike som funkar där med en mer target-profil, Florian Wirtz fungerar där med sin spelförståelse och otroliga skicklighet när det kommer till att snabbt flytta bollen vidare. Dominik Szoboszlai fungerar där i egenskap av den nästan quarterbackliknande karaktär som han besitter när han faller lite djupare i banan.
De senaste åren har ”relationism” blivit någonting som många av er säkert hört i samband med fotboll. Det har beskrivits som den ”smygande revolutionen” inom det vackra spelet. Malmö FF under Henrik Rydströms ledning är, tro det eller ej, omtalade i vida världen för deras projekt kring det här.
Fotboll ska inte längre ses som statiska formationer som man värvar spelare in i utan någonting ännu vackrare – ännu mer levande och mer mänskligt. Friare. Det finns en utgångsposition men det visar egentligen mest på vad som många tränare idag pratar om som ”positionsförsvar”.
Arne Slot pratade mycket om det här under hans första säsong och även om Liverpool är långt ifrån att anamma tänket så är vi ett par steg närmare det under Slot än vad vi var under Jürgen Klopp. Om det här kommer ni kunna läsa mer om det i min bok ”Imagine Being Us” som släpps i september.
Jag tror uppriktigt att det är av den här anledningen som många inte finner en plats för Dominik Szoboszlai när kommande säsongens startelvor ska drömmas fram.
Det finns helt enkelt inte plats för honom om fotbollen bara ska ses som ett statiskt ark med några siffror och särskilda positionsroller. Dominik Szoboszlai gjorde kanske inte det största avtrycket den gångna säsongen och stundtals kändes han både osynlig och ineffektiv.
Faktum är dock att varje gång han lämnade planen så hände någonting med presspelet och Liverpool blev ett sämre lag.
Det är fascinerande hur missförstådd hans roll är och lika fascinerande är det att det idag finns supportrar som ställer sig frågan om det inte är läge att få en bra slant för Dominik Szoboszlai.
Redan förra året var flera analytiker inne på att Dominik Szoboszlai nog är det första namnet Arne Slot skriver in i startelvan inför varje spelomgång och jag tror att han, trots Florian Wirtz, kan känna en trygghet att Liverpool kommer att ha en åtta på planen även den här säsongen – frågan är hur andra spelare ska platsas in runt honom snarare än tvärtom.
Men! Det här är bara mina tankar. Vad tänker ni?
Tror ni att Arne Slot vågar experimentera mer än förra säsongen? Kommer vi få se en trebackslinje där Ryan Gravenberch tar plats bredvid Virgil van Dijk och Ibrahima Konaté? Och framför allt – hur ser er drömelva ut, idag?
Redigering av: