– Vi kommer för alltid bära med oss Diogo

Det är en Liverpool-trupp i sorg som har inlett förberedelserna inför kommande säsong. Det tragiska faktum att Diogo Jota och brodern André Silva omkommit i en bilolycka, och de många känslosamma hyllningarna från en hel fotbollsvärld, har präglat den senaste tiden.

I början av veckan fattade spelarna och tränarstaben beslutet att spela träningsmatchen mot Preston North End som planerat. Diogo och André Silva kommer att hedras inför avspark.

I en intervju med Liverpoolfc.com pratar huvudtränare Arne Slot om hur han och spelarna hanterat tragedin.

– Först och främst har det påverkat oss väldigt mycket, men ingenting kan jämföras med den förlust som hans föräldrar, hans fru Rute och hans barn känner. Den första känslan är sorg. Den andra känslan som dyker upp inom mig är stolthet. Hans föräldrar och Rute kan vara så stolta över spelarna och människan han var – huvudsakligen människan. 

– Jag har pratat med många inom klubben och alla pratar så gott om hur fin person han var. Att han alltid var sig själv. Så de bör och kan vara väldigt stolta om de kunde höra vad hans lagkamrater och alla inom klubben säger om honom.

– För det andra så tycker jag att våra supportrar kan vara så stolta över spelarna vi har i den här klubben. De har sett dem vinna ligan, det var en fantastisk bedrift, men vad de gjort under den senaste veckan, sammanhållningen, hur de agerade när vi var i Portugal tillsammans, supportrarna kunde inte ha bett om mer från våra spelare när det gäller hur fina människor de är. 

– Det är de två känslorna. Sorgen kommer såklart först och är starkare än stoltheten. Men det är båda de delarna.

Slot var tidigare under veckan på plats utanför Anfield där ett hav av kondoleansblomster växt fram.

– Det är nästan omöjligt att sätta ord på någonting i en sådan här tid. Vi båda kände att det var rätt sak att göra, att ta oss dit och visa vår respekt. Till honom, hans bror, till familjen och att se – apropå stolthet – hur våra supportrar har visat hur mycket de bryr sig om den här klubben. Efter att vi vann ligan mot Tottenham, hur mycket de älskar klubben, när vi hade paraden, det här är klubben: om man spelar för den här klubben är det fantastiskt att vinna saker, men i stunder av tragedi så tycker jag det är otroligt att se det supportrarna gör.

– Så, supportrarna kan inte ha bättre spelare som spelar för dem men både spelarna och vi tränare kan inte ha bättre supportrar som stöttar oss. Men det är inte bara supportrar. Under paraden var det antagligen endast Liverpool-supportrar. Nu är det hela staden. Det var också supportrar från Everton. Det var inte bara den här staden, det var landet runt och över hela världen. Att få representera den här klubben i den här staden betyder ännu mer för mig och min fru än innan.

Nederländaren reflekterar över det faktum att laget ska kliva ut på fotbollsplanen igen idag.

– Ingenting känns viktigt om man tänker på det som skett. Men vi är en fotbollsklubb och vi måste träna och spela igen, oavsett om vi vill det eller inte. Det jag har sagt till spelarna kan jag säga här också. Det är svårt att hitta rätt ord eftersom vi hela tiden värderar vad som är passande. Vad är rätt sak att göra? Vad kan vi säga? Kan vi träna igen? Kan vi skratta igen? Kan vi bli arga över ett felaktigt domslut? Det jag har sagt till dem är att det bästa vi kan göra är att hantera situationen på sådant sätt som Jota var. Det jag menar med det är att Jota alltid var sig själv, det spelade ingen roll om han pratade med mig, sina lagkamrater eller andra inom klubben, han var alltid sig själv. Så vi bör också försöka vara oss själva. Så om vi vill skratta så skrattar vi; om vi vill gråta så gråter vi. Om de vill träna kan de träna, om de inte vill träna behöver de inte träna. Men var dig själv, tänk inte att du måste vara på något annat sätt än vad dina känslor säger.

– För det andra så var Jots verkligen den där spelaren som när det var väldigt, väldigt, väldigt tufft så tittade jag alltid på honom och sa: "Nu behöver vi någonting speciellt från dig". Och han levererade så många gånger. Jag kan komma på flera sådana stunder, även innan jag kom hit. Det är en tuff tid, så låt oss försöka göra det Diogo gjorde så många gånger. Om det är tufft så försök lite till för att lyckas.

– Han var en spelare i vårt lag som alltid tänkte på laget. Spelarna och alla inom klubben, om vi vill ta oss igenom detta så måste vi göra det tillsammans. Du vet det här eftersom du berättade det för mig – han valde en bild efter att vi vann ligan mot Tottenham som han ville ha i sitt hus. Han valde inte en bild på sig själv, han valde en bil med hela gruppen inför supportrarna. Det säger ganska mycket till oss som lag och alla världen över hur mycket av en lagspelare han var.

Liverpool meddelade nyligen att Jotas tröjnummer, 20, kommer att pensioneras. 

– Ja (det var ett viktigt beslut). Vi kommer för alltid att bära med oss honom i våra hjärtan, i våra tankar, oavsett var i är. Kanske särskilt i tuffa stunder med tanke på det jag just sa. Vi kommer att bära med honom i våra tankar och våra hjärtan. Att pensionera hans tröja var det enda rätta.

Intervjun avslutas med att Slot får frågan om vad hans mest framträdande minne av Diogo Jota kommer att vara.

– Jag jobbade endast med honom under en säsong och under den säsongen var han så viktig för mig, för klubben, för supportrarna, för sina lagkamrater i svåra stunder. Jag minns målet mot Everton, jag minns målet mot Fulham när vi spelade med tio man. I sista matchen vi spelade mot Crystal Palace och hade tio man och låg under med 1-0 så kom han in och tog bollen på vår planhalva, ledde oss till 1-1. Det är spelaren jag tänker på.

– Men det jag tar med mig är att han under sista månaden i sitt liv så var han är mästare av allt. En mästare för sin familj, vilket är det allra viktigaste, eftersom han gifte sig. En mästare för sitt land eftersom han vann Nations League, med ett land som han brydde sig så mycket om, han bar flaggan även när vi firade. Och självklart en mästare för oss genom vinsten i Premier League.

Vila i frid, Diogo. YNWA.