2024-09-27
Gratisprenumerera gärna på kanalen: https://www.youtube.com/@liver...
Jag tror att Trent Alexander-Arnold kommer att lämna Liverpool. Det är ingenting jag hoppas, tvärtom finns en stark önskan hos mig att han spelar i Liverpool hela sin karriär och går till historien som inte bara vår största någonsin, utan också som den ytterback som gjort störst avtryck på fotbollen av alla.
“The normal lad from Liverpool” har dock gått och blivit en av den kanske starkaste fotbollsgenerationens starkast lysande stjärnor. Möjligheterna för honom vet inga gränser – vill han spela fotboll med Mbappé, Bellingham och gänget så är det mer eller mindre upp till honom. Så bra är han, så eftertraktad är han.
Tyvärr är situationen som sådan att vi går in i oktober nu och spelaren som är allt en klubb som Liverpool kan drömma om står fortfarande utan ett kontraktsförslag på sitt bord. Att vi är i den här situationen är olyckligt, för att inte säga ett misslyckande - Trent Alexander-Arnolds kontrakt borde varit påskrivet redan förra sommaren.
När en spelare börjar göra intervjuer om vart deras framtid är brukar det sällan betyda att det är där de är just nu och i fallet Trent Alexander-Arnold har nu det locket försiktigt öppnats upp. Trent menar bland annat att han vill vinna troféer och att det är hans främsta drivkraft. Där någonstans tog han första steget ut genom dörren.
Missförstå mig rätt, jag menar inte att Liverpool inte är platsen där de här titlarna kan vinnas. Tvärtom tror och hoppas jag att Liverpools framgångsskörd bara börjat. Problemet är att Trent Alexander-Arnold faktiskt vunnit allting en spelare kan vinna i Liverpool, förutom den ultimata pokalen – den som förevigar hans namn i våra historieböcker.
Jag vill se Trent Alexander-Arnold visa att han är så bra som han faktiskt är genom att lyfta pokaler iklädd Liverpool-rött och med kaptensbindeln runt sin arm. Jag vill se honom ta högerbacksplatsen från Phil Neal i elvan över våra främsta och vägen dit är genom att få göra det enda som Phil Neal inte lyckades med - att lyfta Premier League- och Champions League-pokalen som lagkapten.
Trent står nu inför två val – ett relativt enkelt och ett svårt. Det enkla är att gå till en klubb som Real Madrid, njuta av solen och fantastisk fotboll med Mbappé och Bellingham och skörda både en fin framgång och säkerligen en del berömmelse. Sedan finns den svåra vägen – den som går direkt till Liverpoolsupportrarnas hjärtan. Den som förevigar honom som en utav de allra främsta i våra historieböcker.
En fotbollskarriär är orättvist kort och den där möjligheten att få spela med de främsta och bärga de tyngsta pokalerna kommer sällan. Det är därför svårt att klandra Trent om han ser det här som sin chans få göra det som ytterst få får chansen till, även om det på hans ärovarv mot Crystal Palace i maj kommer att göra så ont.
Det finns många egenskaper att se upp till hos scousers och högst upp på den listan är att de aldrig tar den enkla vägen. Tyvärr tror jag dock att ”just a normal lad from Liverpool”, som Trent beskrev sig själv som, inte är speciellt normal längre. Han är ju bokstavligen bäst i världen på sin position.
Och i den här frågan tror jag att världsstjärnan i honom talar högre än scousern, på gott och på ont.