Quantcast

Nästa match ()

 klubbmärke ()

– Bryr mig inte om negativa kommentarer

Bild till nyheten

Virgil van Dijk berättar om en tuff tid i tonåren där han inte alls var framstående som fotbollsspelare.

Virgil van Dijk är idag världens bästa mittback och har i Liverpool bidragit till en Champions League-titel, Supercup-titel, VM för klubblags-titel och - förhoppningsvis - snart en Premier League-titel.

Mittbacken går på moln för tillfället, men det har inte alltid varit en lika spikrak väg framåt för nederländaren.

– Jag spelade i Willem II:s akademi i tio år. Det var en period där, när jag var ungefär 16 år, som jag var nära att inte ta mig vidare till nästa år. Jag var inte bra nog helt enkelt och satt mycket på bänken, säger Van Dijk till Sky Sports.

– Under den sommaren som följde växte jag mycket och efter det har saker och ting fungerat väldigt bra. Jag hade dock en skada i ljumsken på grund av min snabba växt, men när jag blev kvitt den tog jag stora steg framåt.

– Därefter gick jag till Groningen, vilket var ett fantastiskt steg för mig. Där utvecklades jag som spelare, men jag gick också från att vara en grabb till att bli en man. Jag bodde ensam för första gången, något som jag verkligen tyckte om.

– Jag har aldrig känt att jag måste bevisa något för någon. När jag kom till Groningen var det många spelare som bodde i samma lägenhetshus och jag minns att alla tog sig vidare till A-laget, alla förutom jag, som fick stanna i U23-laget.

– Jag hade en känsla av att jag behövde jobba hårdare. Jag hade inte tagit körkort ännu så jag fick lov att ta cykeln varje dag. Det var en tuff period, men alla dessa småsaker har format mig till den jag är idag. Jag värdesätter allt det idag.

– Jag bryr mig inte om folk är negativa till mig, jag bryr mig inte om vissa kommentarer som kan bryta ned en om man tänker för mycket på dem.

Från Groningen flyttade Van Dijk sedan till Celtic och sedan från Celtic till Southampton och därefter till Liverpool. När han skulle lämna Southampton stod storklubbarna i kö för att försöka att locka till sig mittbacken.

– Det var surrealistiskt att jag skulle fatta ett beslut vart jag skulle flytta den gången. Magkänslan sade Liverpool och de uppfyllde de flesta av de önskningar jag hade.

– När jag kom till Celtic förstod jag inte hur stor klubben var, men den känslan fick jag direkt i Liverpool - jag kände hur stor den klubben är. 

– Jag såg alla deras matcher på den tiden och hade spelat där två gånger innan jag skrev på. Precis innan jag skulle slutföra övergången träffade jag många Liverpool-supportrar som hoppades att jag skulle skriva på.

– Att vinna Champions League var surrealistiskt. Jag sov bara en timme efter matchen och sedan drog vi tillbaka till Liverpool morgonen därpå. Under paraden kunde jag nästan inte hålla ögonen öppna. Jag var väldigt sliten, men det var en otrolig natt.

– Att jag inte var tillräckligt bra när jag var 16 år borde vara en inspiration för många unga spelare. Jag är väldigt stolt över min resa så här långt, men den är inte avslutad ännu.