2020-04-13
Michael Edwards har i supporterkretsar blivit omåttligt populär på grund av hur han, tillsammans med Jürgen Klopp, har rekryterat spelare som gjort det möjligt för Liverpool att vinna de allra största titlarna igen.
Edwards gillar dock inte att stå i rampljuset. De publika framträdandena under sin tid i Liverpool har varit lika frekventa som misslyckade spelarköp.Han är så pass anonym att det inte ens finns en Wikipediasida om honom.
Liverpool Echo har tagit en närmare titt på Edwards karriär inom fotbollen.
Michael Edwards var själv en okej fotbollsspelare i ung ålder och nådde hela vägen till League One-laget Peterborough United. Det blev dock ingen succé för högerbacken, som efter att ha fått lämna klubben beslutade sig för att bli IT-lärare istället.
Efter en tid som lärare återvände Edwards till fotbollen, då som analytiker i Portsmouth. Han fick som uppgift att analysera motståndare och bedöma potentiella transfers.
Edwards fick jobbet i Portsmouth tack vare ProZone, ett företag som var bland de första att fokusera på statistik för att hjälpa fotbollsklubbar att få ett övertag över sina motståndare.
Att klubbar kan vinna fördelar tack vare statistik är idag vida känt, men att Edwards var en av de första som började tänka och arbeta i dessa banor gav honom en väg in i fotbollens värld.
Tiden i Portsmouth var lyckad för Edwards. Han utvecklade ett arbetssätt som visade sig vara mycket framgångsrikt.
Med statistikens hjälp blev han en nyckelperson i det Portsmouth som, när de fortfarande var i Premier League, slutade åtta och nia i ligan och vann FA-cupen 2008.
Edwards fick inga rubriker efter de fina resultaten, men han hade vunnit spelarnas respekt. Alla med insyn i klubben visste hur viktig han hade varit för framgångarna.
Med en bakgrund som fotbollsspelare kände Edwards till jargongen i ett omklädningsrum och lyckades därför att få spelarnas förtroende. De såg honom inte bara som någon typ av datanörd som kom in för att berätta vad de hade gjort fel i förra matchen. De tog till sig av vad han hade att säga.
2008 följde han Harry Redknapp till Tottenham där han bidrog till lagets första topp fyra-placering på 20 år.
Året var 2011 när Damien Comolli headhuntade Edwards från Tottenham. London-klubbens ägare Daniel Levy ska ha varit rasande när han insåg att en person som han höll väldigt högt skulle lämna.
I Liverpool fick Edwards till uppgift att leda klubbens nya Moneyball-liknande projekt under Fenway Sports Group.
Comolli har fått kritik för sina värvningar under sin tid i klubben, men var det någon rekrytering han fick rätt var det verkligen Edwards.

Comolli var ansvarig för att Edwards kom till klubben 2011.
Under perioden 2011 till maj 2013 var han Liverpools chefsanalytiker. Sedan dess har han haft en rad högt uppsatta positioner innan han fick rollen som sportchef som han har idag.
Under Brendan Rodgers tid i klubben fungerade den så kallade transferkommittèn inte som det var tänkt. Rodgers avskydde arbetssättet som senare, under Jürgen Klopp, har visat sig vara mycket vägvinnande.
Relationen mellan Rodgers och Edwards sägs ha varit ansträngd. Det blev troligtvis inte bättre av att värvningar som Christian Benteke, Iago Aspas och Luis Alberto floppade rejält. Ser man dock till de två sistnämndas karriärer efter tiden i Liverpool kan man slå fast att de hade kvaliteter, men att de inte lyckades blomma ut i den röda tröjan.
Under Jürgen Klopp har Edwards fått större förtroende och är väldigt uppskattad för sitt arbete. Kollegorna ska vara imponerade av hur driven han är av siffror när han fattar sina beslut. Siffror talar ofta sitt tydliga språk, vilket gör att han ofta kommer med tydliga besked och välunderbyggda åsikter.
När Salah värvades till klubben var Klopp inte övertygad. Edwards insisterade dock på att det var rätt man att satsa på och tillslut valde Klopp att lita på honom och gav därför grönt ljus för Salah-värvningen istället för att jobba vidare för att värva Julian Brandt.
Vad saker och ting hade kunnat se annorlunda ut om Edwards där och då inte hade fått sin vilja igenom.

Edwards och Klopp i samspråk på Melwood.
Det är inte bara spelarköp som gjort att sportchefen är så omtyckt bland kollegor och supportrar. Även försäljningar av spelare som inte anses hålla måttet har imponerat.
Dominic Solanke, Jordon Ibe, Danny Ward och Mamadou Sakho är exempel på spelare som såldes till vad som med facit i hand väldigt stora summor. Även försäljningen av Philippe Coutinho har visat sig vara ett beslut som katalyserat klubbens väg mot toppen.
Utan Edwards hade inte Mohamed Salah, Sadio Mané och Roberto Firmino bildat en fronttrio i Liverpool. Frågan är var klubben skulle befinna sig om trion inte fanns där?
En sak är iallafall säker - Michael Edwards har en nyckelroll i Liverpools framgångar under de senaste åren. Han vill inte stjäla rubriker, han vill inte stå i rampljuset - men som han förtjänar att göra det.