– One hell of a ride, 2019!

Hade man velat summera hela Liverpools tiotal hade man behövt skriva en bok och inte en krönika. Och med tanke på vilka avgrundsdjupa mörker vi hann med att besöka ska jag inte förpesta era sista timmar av 2019 med att riva upp några sår igen. Men samtidigt kan man kanske inte helt förstå hur fantastiskt 2019 varit om man inte ändå blickar lite snabbt tillbaka på vad vi kommit ifrån.

Det är ju faktiskt inte ens tio år sedan vi, helt ärligt, stod vid ruinens brant. Belånade till tänderna och i sportsligt förfall. Med George Gillett och Tom Hicks vid rodret och Roy Hodgson som förste styrman. Och med spelare som Paul Konchesky, Christian Poulsen, Milan Jovanovic och David Ngog. Det är oundvikligt att känna kalla kårar bara av att tänka tillbaka på det idag.

Allt som följde därefter var sannerligen en berg-och-dalbana. Med höga höjder och djupa dalar. Men för att fortsätta tala tivoli-lingo har 2019 snarare varit ett uppskjut där knappt himlavalvet tycks vara gränsen för höjderna vi kan nå.

För när 2019 läggs till historieböckerna är det som det absoluta bästa Liverpoolåret jag någonsin upplevt. Jag förstår att det finns många här som är äldre än mina 32 år och kan minnas tider då de trofémässiga framgångarna var ännu lite större, men ett bättre Liverpoollag det vet jag helt ärligt inte om vi någonsin sett.

Det är snart ganska exakt ett år sedan vi senast förlorade en Premier League-match, den 3 januari 2019. På de 362 dagarna som följde under 2019 blev det inga fler förluster.

Vinsten mot Wolverhampton i söndags innebar också att vi nådde upp till 50 obesegrade matcher i rad på Anfield. Varav 40 där slutsignalen ljudit med Liverpool som segrare.

Under 2019 spelade Liverpool 37 Premier League-matcher och tog 98 (!) poäng. Och av bara farten blev man Europamästare, Super Cup-mästare och Världsmästare.

Skål och tack, Jürgen Klopp.

För det är väl kanske ändå hans intåg i klubben som är det vi främst kommer att prata om när tiotalet summeras i generationer efter oss längre fram på tidsaxeln. Om hur den 8 oktober 2015 inte bara blev starten på ett helt nytt kapitel, utan faktiskt en helt ny bok.

För det Liverpool vi ser idag går såklart inte att likna vid något annat vi sett under varken detta decennium eller dessförinnan. Inte bara i Liverpools anrika historia, utan på de brittiska öarna generellt. Detta Liverpool-lag kommer att minnas som ett av det absolut största genom alla tider och vi har dragit lyckans lott som får uppleva det här och nu från första parkett.

Jag ska inte sitta och bli girig, men det finns nog inget jag önskar mer för 2020 än att vi inte bara vinner ligan, utan att vi fullständigt pulveriserar den, går obesegrade och slår Manchester Citys poängrekord. Detta laget förtjänar nämligen att slå alla tänkbara rekord!

På ett personligt plan kommer 2019 som Liverpoolsupporter blir svårt att slå. Efter en blytung finalförlust i Kiev 2018 var jag övertygad om att chansen hade kommit och gått på 90 minuter för att någonsin få uppleva Liverpool spela Champions League-final live på plats. Men en snabb hörna gav chans till revansch.

Från äventyr på Merseyside till bortamatch i München och finalvinst i Madrid. Hela våren fylldes av dagar jag aldrig kommer att glömma.

I somras fick vi sen den briljanta idéen att bege oss till Boston för att se Liverpool träningsspela mot Sevilla. Och det är inte det enklaste att sälja in till en familj mitt i sommarsemestern vill jag lova. Men vilken jackpot det blev. Klubben välkomnade oss med öppen famn och vi fick chansen att träffa hela gänget som var på plats.

Hösten har sen bara flutit fram på vågorna av det som den första halvan av året satte igång och när vi nu korkar upp champagnen imorgon gör vi det hela 13 poäng för Leicester, 14 före Manchester City och dessutom med en match mindre spelad.

En match som fick vänta medan vi åkte till Qatar och blev världsmästare!

År 2019 kommer jag aldrig glömma. Och inte bara för allt vi faktiskt fick konstatera och uppleva under året. Utan kanske mest av allt för manegen som krattades för 2020. Det ska spelas 19 Premier League-matcher till och jag skulle aldrig ta ut något i förskott. Men sämre utgångslägen kan vi konstatera att man kunde ha haft.

Sällan har nog ett lag lämnat ett år på sådana höjder som vi gör 2019 och ändå haft så mycket drömkapital kvar för vad som ändå väntar längre fram.

Det vi just nu lever mitt i är något som väldigt få fotbollsfans någonsin får uppleva och jag hoppas att ni, mitt i allt Nyårs-sorl, lyckas stanna upp och ta en stund får er själva och skåla upp i den mörka natten. För där sitter fotbollsguden och ler ner mot oss.

Efter år av plågor är det vår tur att jubla igen. Och de ska vi inte ursäkta oss för. Och mitt nyårslöfte är att njuta till fullo av allt som Liverpool uträttar på planen nästa år. Och allt vi tillsammans kommer att få uppleva. 

Tack till er alla som läser, kommenterar och tycker och tänker här på sajten. Det är gemenskapen som gör det extra stort att vara Liverpoolsupporter. Vi höll samman genom svåra tider och ska tillsammans njuta när vi nu skördar frukterna. Är ni inte medlemmar hoppas jag att ni kan tänka er bli det för nästa år. Supporterklubben är en fantastisk instans som ger oss en röst mot Liverpool på centralt håll och som dessutom möjliggör för events och massvis med roliga tilltag under åren.

Jag önskar er alla ett fantastiskt slut på 2019 och att ni kommer gott in i 2020.

Året då vi vinner ligan igen.

You’ll Never Walk Alone