Krönika: Tack, Jamie. Tack för allt.

Jamie Carragher föddes i Bootle, utanför Liverpool, den 28 januari 1978 och var i sina tidiga år en massiv Everton-supporter. Föga ovetande att han skulle komma att bli en av de allra största i lokalrivalens historia.

1997 gjorde han debut i Liverpools a-lag och efter ett inhopp mot Middlesbrough i ligacupen den 8 januari, följde ytterligare ett inhopp - mot West Ham i Premier League - innan han startade sin första ligamatch mot Aston Villa hemma på Anfield. I en match där Jamie Carragher kom att producera 25% av hela karriärens målskörd.

Jamie fick nämligen förtroendet på innermittfältet och presenterade sig genast för The Kop genom att knoppa in ett mål i 3-0-matchen.

Så många fler mål kom det inte att bli i karriären, men matcher har det då blivit desto fler av. Sedan debuten mot Middlesbrough har Jamie Carragher burit Liverpools matchtröja vid 722 ytterligare - officiella - sammanhang. En alldeles extrem toppnotering i dagens moderna fotboll - och historiskt är han bara slagen av Ian Callaghan i Liverpools välfyllda historieböcker.

För att sätta 723 matcher i perspektiv, så är det exempelvis som att starta alla Premier League-matcher 19 år på rad - eller som att spela konstant fotboll i 45 dagar utan en enda paus.

När vi nu tittar tillbaka på denna fantastiska karriär - och konstaterar att Jamie sedan säsongen 97/98 spelat minst 20 (men oftast 30+) ligamatcher för Liverpool varje år - hindrar jag dock mig själv från att helt snöa in mig på det romantiska spåret som behandlar Jamies brutala kärlek till Liverpool Football Club. Hans passion och hjärta och hans laget-före-jaget-inställning hade nämligen själv kunnat resultera i böcker och bruksanvisningar i professionellt beteende.

Jag fokuserar istället på den fantastiska fotbollsspelaren.

Det är nämligen ett konstaterande att Jamie Carragher fått symbolisera "det Liverpool står för" medan Steven Gerrard (till stor del med all rätta!) fått stå för hoppet om en framtid. Om en ljusnande morgondag och medaljer.

Men vi får inte glömma när vi tittar tillbaka på Jamies fantastiska karriär att det är en fantastisk fotbollsspelare - som knappt saknar motstycke i engelsk fotboll - vi nu säger farväl till. Det är en spelare som gjort 27 U21-landskamper för England och 38 stycken på a-nivå. En spelare som så sent som 2010, vid 32-årsålder, blev ombedd av Fabio Capello att "Snälla, kom tillbaka!". 

Jamie Carragher är en spelare som lett Liverpool till UEFA Cup-seger, Ligacup-segrar, FA Cup-segrar och en triumf i den allra ädlaste turnering.

Han var inte bara hjärtat i det Liverpool som mäktade med den största vändningen i modern toppfotboll - utan han var också det självklara mittbacksnavet under år då vi spelade ut lag som Juventus, Inter, Real Madrid, Barcelona och Chelsea med taktisk briljans. Han var en av världens absolut bästa försvarsspelare.

Jag själv konstaterar idag att jag för första gången i mitt liv som Liverpool-supporter på riktigt får uppleva slutet av en era. Jag har hört folk prata om "dagen då Dalglish slutade" eller om tider innan och efter spelare. Det här är första gången jag själv upplever det. Det här är första gången jag står vid sidan och ser en legend konstatera att slutet är kommet.

Samtidigt kan vi nog alla känna att Carra's avsked till fotbollsplanen på intet betyder att avsked till Liverpool Football Club. Troligen skulle mannen isåfall dö att panikattacker och tristess. Fotboll är nämligen Carraghers liv och få personer omskrivs och omtalas så ofta som så fotbollskunniga som Jamie. Vare sig det är medspelare, motståndare eller tränare. Alla ser entusiasmen, kärleken och kunskapen.

I min bok sitter Jamie jämte Brendan Rodgers och Colin Pascoe när nästa säsong sätter igång. En vackrare fortsättning på sagan kan inte jag skriva i alla fall.

Den 19 maj blir en sannerligen vemodig dag. Det är nämligen säsongens sista speldag. QPR väntar hemma på Anfield och på många sätt kan datumet bli lika historiskt som datumet sex dagar senare. Det blir Jamies avslut och förhoppningsvis också återtåget till Champions League. Det blir slutet på en era och starten på en annan.

Just idag är man inte bitter att man köpte biljetter till den matchen för en vecka sedan.

Jag älskar dig Jamie Carragher. 

You'll Never Walk Alone
Robin Bylund