Ordföranden: Spursmatchen symptomatisk för säsongen

Hade nattvecka förra veckan och var så trött att jag gled in under Micke Ohlins radar på The Dubliner i Stockholm och häckade på en barstol för Liverpool-Tottenham.

Jag vet, det var ett flertal Reds där men jag var för trött för att orka vara social i någon större utsträckning efter en riktig monstervecka på jobbet.

Matchen då... Jag tycker utgången var symptomatisk för denna säsong - och ett flertal andra för den delen - i o m att vi har allt i egna händer men gör allt för att blåsa det.

OK, Tottenham Hotspurs av säsongens upplaga är inget kasst lag utan ett som liksom oss slåss om platser i Europa - även om Harry Redknapp tidigare under säsongen snackade om ligaseger - men att vi skulle vara så uddlösa i en i praktiken direkt avgörande match finner jag anmärkningsvärt.

Visst... 1-0 kom efter en hel del flyt och 2-0 efter att "Englands bästa domare" blåst straff - efter en situation de flesta korpdomare sett från mittcirkeln uppenbarligen inte var det - felaktigt, men grejen är ju att vi inte direkt hade en riktig farlighet.

Carroll ser fortfarande ut att vara långt ifrån toppform och mötte boll alldeles för djupt ned, Suarez hade en offmatch och verkade söka frisparkar oftare än han försökte gå runt, mittfältet fick aldrig tag i matchen, etc, etc...

Jag tycker inte att inställningen fanns där i slutänden. En så viktig match och vi verkade uppgivna ganska snabbt. Go figure!

Vi har nu inte längre slutpositionen i våra egna händer, men så länge det finns hopp finns det liv.

You'll Never Walk Alone!