Frågorna Arne Slot behöver reda ut

Newcastle 2 – 3 Liverpool. Sällan har segern smakat så bra som när Liverpool efter en uppladdning som bäst kan beskrivas som bisarr fick se Newcastle lämna sin egen borg med svansen mellan benen.

”En hedersam förlust”, ”en prestation som Newcastle United kan vara stolta över”, ”Inspirerande”… ja, lovorden till Eddie Howes Saudifinansierade fotbollsprojekt haglade under gårkvällen och likaså under tisdagsmorgonen.

Många menar att ”Newcastle enkelt hade vunnit med elva man” och vissa tycker till och med att resultatet var orättvist. I den här sympatiligan som Mikel Arteta förra året rivstartade är kampen om förstaplatsen hårdare än den knutna näve som Newcastle-borna går med i fickorna idag.

Säsongens inledande matcher fram till det första landslagsuppehållet är sällan vackra. Det är en period där det viktigaste är att hålla spelarna friska och påbörja någonting riktigt starkt efter den korta vilan.

Där Arsenal redan behöver hantera skadeproblem har Arne Slots mannar trots allt klarat sig lindrigt undan. Där Manchester City fortsatt kämpar med att få deras tilltänkta startelva i spel har Liverpool kunnat känna sig betydligt tryggare. Där Manchester United kämpar med att få fart på sina nyförvärv kan Liverpool se en Hugo Ekitiké som har tre fullträffar på lika många matcher.

Men, den fina poängutdelningen till trots finns ett par frågor som behöver rätas ut. Frågor som inte nödvändigtvis behöver ses som problem, men som kommer att behandlas som så om Arne Slots mannar inte spelar en fotboll som i publikens ögon inte känns bättre.

Hugo och Florian

När Florian Wirtz utannonserades som Liverpool-spelare såg många supportrar framför sig en bolltrygg spelare som skulle dansa sig fram genom motståndarens mittfält och backlinje. Ibland centralt, ibland från vänsterkanten. Men under säsongens inledande matcher har Florian Wirtz varit annorlunda och det här har av många automatiskt tolkats som något negativt.

Arne Slot har återkommande använt Florian Wirtz i en position där han flera gånger under matchen tar stora löpningar samtidigt som Hugo Ekitike faller tillbaka. En falsk nia helt enkelt. Problemet är att när Hugo Ekitike faller tillbaka börjar de trampa på varandras marker.

Det här kommer inte vara ett problem i takt med att de båda spelar ihop sig bättre, men frågan om Florian Wirtz verkligen ska agera en löpstark anfallare är intressant att diskutera.

Elefanten i rummet stavas förstås Alexander Isak. Det är svårt att sia om hans eventuella påverkan i den här frågan men en gissning från min sida är att Florian Wirtz inte förväntas ta den här rollen om den svenska anfallsstjärnan skriver på ett kontrakt med Liverpool i veckan.

Men vad händer om han inte gör det? Det har inte sett dåligt ut i anfallsväg för Liverpool, men om Florian Wirtz roll i laget är den som han haft inledningsvis även framåt så behöver vi omkalibrera våra ögon för att titta efter helt andra egenskaper än de vi bedömt honom efter hittills.

Florian Wirtz brukar ha upp emot 75 – 80 bollkontakter per match, mot Newcastle hade han en bra bit under 30. Återigen – det är inte nödvändigtvis ett problem och hans fina löpning ledde till Liverpool andra mål i matchen. Florian Wirtz gjorde inte en dålig match mot Bournemouth och heller inte mot Newcastle United, däremot är hans roll en aning oväntad.

Den defensive Milos

Apropå förväntningar. De allra flesta, tror jag åtminstone, såg Milos Kerkez som en ytterback vars främsta kvalitéer var i anfallsspelet. En orädd spelare som var självklar i motståndarens straffområde genom hela matchen. I Arne Slots nya Liverpool har han dock faktiskt haft en oväntat defensivt inriktad roll.

Jämför man de inledande tre matcherna den här säsongen med hur Andy Robertson och Trent Alexander-Arnold spelade förra säsongen så är han betydligt mer defensiv. Mot Newcastle stod han faktiskt längre bak i planen än Ibrahima Konaté.

Är det här ett problem? Inte nödvändigtvis. Det handlar återigen om en känsla av vad vi supportrar såg framför oss och hur verkligheten artat sig. Hans mer defensiva inställning ger större trygghet i försvaret och är det någonting som är säkert så är det att Kerkez kommer att ge allt för att stoppa sin motståndare med alla tillåtna medel. Men vad händer med hans fina inläggsfot? Vad händer med hans minst lika fina känsla för livsfarliga löpningar?

Jag personligen gillar att Arne Slot använder honom på det här sättet och jag tror uppriktigt att när Jeremie Frimpong och Milos Kerkez spelat ihop sig med sina nya kamrater så kan de växeldra vem som är den mer offensiva av de i olika anfall.

Men det är en märklig syn att se honom så pass defensiv när många av oss oroade oss för om inte det här laget var lite väl offensivt balanserat.

Magnifike Bradley

Allt som allt tycker jag att Dominik Szoboszlai gjorde ett fint jobb på sitt ytterbacksvikariat. Det går dock inte att understryka nog hur Conor Bradleys trygghet på den positionen och Szoboszlais trygghet på den positionen han intog gjorde det avgörande målet möjligt.

Bradley vågade ta ett ordentligt steg upp i banan, vilket också lyfte hela Liverpool. Anfallet som ledde till avgörandet påbörjades trots allt av Ibrahima Konaté, en bra bit in på Newcastles planhalva. Men det faktum att Conor Bradley vågade inta den positionen där Mohamed Salah fastnade på i Dominik Szoboszlais frånvaro gjorde att Salah kunde ta steget in i banan, dra med sig motståndarna och skapa ytor för Conor Bradley.

Rio Ngumohas mål var magnifikt och det av många anledningar som bär hans kyla, hans talang och hans egenskaper. Men hela laget satt ihop igen när formationen för första gången i matchen faktiskt satte sig. Det snabba framspelet, de magiska korta passningarna genom mittfältet och så Mohamed Salahs magiska blick var en inblick i framtiden, men samtidigt en tillbakablick till förra säsongen.

Min upplevelse den här sommaren har varit att Conor Bradley nästan glömts bort efter värvningen av Jeremie Frimpong och därför var det så fint att få se hans fina blick för spelet vara direkt bidragande till att Liverpool kunde plocka en blytung trepoängare.

Så, med allt detta sagt. Frågorna som Arne Slot behöver reda ut är kanske snarare utropstecken. Eller åtminstone frågor som vi måste våga se svaren på i stället för att prata ner som problem eller missräkningar. Säkert är att Anfield kommer att stå som kuliss för en sann indikation om hur bra det här laget faktiskt är på söndag och då finns inte mycket utrymme för frågor, varken från laget eller supportrarna.

Avslutningsvis

Den här säsongen kommer jag att rita upp alla mål i sann Football Manager-anda. Jag tror att vi kommer att kunna lära oss massor av det här och redan nu har ett tydligt mönster visat sig. Hugo Ekitiké, Cody Gakpo och Ryan Gravenberch har gjort närmast identiska mål, titta nedan bara.

Om ni skulle vilja se mer av dessa så låt oss veta nere i kommentarsfältet så ska vi nog kunna hitta på någonting.

Av Kalle Kovács

⚽️ Förhandsbeställ krönikör Kalle Kovács bok «Liverpool FC:s tjugonde – Imagine Being Us» som släpps i september. Drygt 200 sidor med krönikor, artiklar, reportage och bilder som illustrerar guldsäsongen månad för månad.

⚽️ Medlemmar i svenska supporterklubben erhåller 10 % rabatt vid förhandsbeställning. Priset är 287 kr frakt (ordinarie pris 319 kr frakt.)
Använd kampanj-/rabattkoden LFC när du beställer ditt exemplar på denna länk.

⚽️ Notera att du hamnar på Idrottsförlagets hemsida som vi samarbetar med gällande boken och distributionen.

Redigering av: