Gästkrönika: Rodgers - taktiskt geni eller inte?

Bild till nyheten Gästkrönika: Rodgers - taktiskt geni eller inte?
Marcus Svensson bjuder i sin gästkrönika in till diskussion i frågan som krönikan berör - Är Brendan Rodgers ett taktiskt geni eller inte?

Någon vettig människa måste hjälpa mig att förstå. För jag har gått helt förlorad i vad som faktiskt pågår. Jag hyllade Rodgers inför mötet med Arsenal. Såg det självklara i att säkra upp mittfältet med både Can och Lucas. Förstod fullt ut att Benteke fick härja själv längst fram. Och matchbilden blev inte bara förväntad utan långt mycket trevligare än så. Även om utgången kunde blivit 3p till endera laget var spelet sådär frejdigt pressande och offensivt värdig Liverbirden på bröstet.

Sedan står vi här en vecka senare och ska möta ett skadeskjutet West Ham med två förluster på hemmaplan i bagaget mot tilltänka bottengäng på vår egen hemmaplan och ställer exakt samma elva med exakt samma formering på benen som i den föregående matchen. Vad hände med den taktiska briljans som Brendan emellanåt får sin fint beröm för? Vi ska möta ett ultradefensivt gäng på Anfield med enorma skadebekymmer och Rodgers förstår inte att vi behöver sätta ett offensivt lag på benen.

Kan någon därtill förklara varför han väljer att lägga stora pengar på en anfallare med stora nickkvaliteter och sedan fullständigt nonchalera dessa styrkor i spelet? Inför matchen mot West Ham hade vi minst antal registrerade inlägg på de första tre matcherna. Och efter WH-drabbningen ser statistiken inte bättre ut. Jag sitter här som simpel supporter och fattar utan problem att antingen satsar vi på kantspel och många inlägg eller spelar vi med två anfallare och använder Benteke som target. Brendan väljer att göra ingetdera. Hur resonerar han?

Vad är meningen med hans envisa uttagningar med en man längst fram? Han värvar Origi förra året och både Benteke och Ings detta transferfönster. Och rimligtvis bör han veta att Sturridge förr eller senare ska bli skadefri. Fyra anfallare till en plats i elvan? Den ekvationen förbigår mitt sunda förnuft. Värvningarna som gjorts talar för 4-4-2, inte 4-5-1 (och nej, det har hittills i år inte känts som att vi spela 4-3-3 när vi går till anfall).

En snabb titt på Chelsea och vi ser en trupp inför säsongen som har Costa och Remy. Båda har spelat i år. Ingen förstod varför Falcao plockades in. Han får spela och gör även mål. Och sedan Pedro på det. Fyra anfallare som alla får spela, alla får bidra. Det finns ett tänk. Nu renderar inte heller detta i poäng, men tankesättet är transparent och laguttagningarna lätta att följa.

Spelet mot West Ham påminner och fjolåret. Enormt bollinnehav på mitten. Sidledsspel. Och på något sätt vill vi spela oss igenom mitten med avslutande instick in i straffområdet. Och återigen sitter jag som simpel supporter och fattar att formationen som används för detta spel inte är den rätta. Två anfallare behövs. Vi fick inte se det hända förra året och det tycks inte hända nu heller. Tror ni Rodgers kommer ändra på något när ”Studge” är tillbaka?

Sedan spelar det ingen roll hur bra vi börjat säsongen defensivt om vi ska ha en Skrtel som gör en ”Skrtel” (nickar bollen rakt på motståndare) ocn en Lovren som gör en ”Lovren” (ni vet säkert vid det här laget vad det är). Faktat står skrivet stenhårt på Anfields gräs efter den senaste säsongen: dessa båda herrar kommer aldrig kunna skänka den stabilitet som mittbackspositionerna traditionellt sett gjort i LFC genom åren.

Ljusglimtarna är få men dem finns. Milner är klockren som grovjobbare på mitten. Killen tycks kunna springa i 90 minuter och ändå ha ork för 90 minuter till. Med en spelare som honom centralt behöver vi inte säkra upp med både Can och Lucas. Både Gomez och Clyne gör det bra som ytterbackar även om Gomez inte är tillräckligt bra för att orka vara den tvågsspelare som krävs i det spel Rodgers vill spela och Clyne inte ännu visat rätt kvalitet i inläggssituationerna. Och Mignolet kan inte lastas för något hittills denna säsong. Ings såg därtill pigg ut i sitt inhopp. Utöver dessa herrars prestationer är det med tunga steg man lämnar TV-soffan efter den andra matchen på Anfield. Det känns som att det inte är något fel på materialet. Vi har kvalitetsspelare i laget. Men spelet stämmer inte. Flytet finns inte där. Precis som förra säsongen hittar vi guldkornsmatcher som den mot Arsenal och hoppas och önskar att det ska fortsätta. Vi pratade inför matchen om sju mycket godkända poäng på de inledande tre matcherna. Nu pratar vi om endast två gjorda mål på fyra matcher. Men nu biter vi ihop, säsongen är ung och närmast hoppas vi på att slippa ytterligare ett landslagsuppehåll med skador och avslutar med den för dagen viktiga frågeställningen: Är Rodgers ett taktiskt geni eller inte?

YNWA/Marcus


Krönika av Marcus Svensson, inlagt av:

  • Annons
  • Annons
  • Annons
  • Annons
  • Annons
  • Annons
Stöd våra sponsorer