Efter att Liverpool besegrat Wolverhampton med 2-0 genomfördes en känslosam avtackning på Anfield. Joel Matip, Thiago, stabmedlemmar och framförallt Jürgen Klopp möttes av supportrarnas hyllningar.
När Klopp tackat för sig och lämnat Anfields gräsmatta för sista gången höll han sin sista presskonferens. Detta sa han:
Om upplevelsen och att det inte är normalt att en manager tackas av på det här sättet:
– Nej, jag känner inte att det är normalt. Jag har länge vetat att vår relation var ganska speciell, det älskar jag. Människorna gör skillnad i den här klubben. Som jag sa, supportrarna är superkraften hos den här klubben, de är dem som ser till att klubben kan fortsätta, de pushar klubben, de lyfter en framåt under tuffa stunder. De här människorna är klubben.
– Vi har haft en väldigt fin tid tillsammans, nio år, nästan ett decennium. Det var helt galet. Några av barnen som var på arenan nu och några av stabens barn som jag träffade nyss, de känner inte till någon annan manager för Liverpool FC. Så är det, de tror bara att jag alltid varit där och alltid kommer vara där, men nu är jag borta.
– Jag förväntade mig... jag var rädd för att bryta ihop. Jag hade en eller två stunder under veckan där det inte gick så bra för mig och under matchen, i de sista minuterna, så var det svårt, men den generella känslan idag var att det kändes mer som en start än ett avslut. Jag vet att det är ett farväl som handlar om mig men det handlar om laget och jag såg ett fantastiskt lag och jag såg ett fantastiskt lag på väg framåt. Jag såg ett lag som ligger före schemat i utvecklingen. Det är en tuff liga och man vet aldrig vad som händer men jag såg helt enkelt ett bra fotbollslag, jag såg unga spelare som räddat oss några gånger det här året och ingen av dem, bortsett från Conor och Jarell – Jarell spelade och Conor var på bänken men de andra var inte involverade idag. De är här också och det fick mig att känna: "OK, job done".
– Jag älskar er alla. Jag älskar allt med den här klubben, men det är dags för mig att lämna. Men, det brinner inte efter mig och det ger mig en bra känsla. Det är inte så att man tänker: "Åh snälla dra härifrån". Så jag vet att jag kan komma tillbaka och jag kommer att komma tillbaka, som jag sa efter matchen, från och med idag så är jag en Liverpoolsupporter, vilket jag älskar.
– Allt har påverkat mig. Det var fantastiskt. Det är svårt att hantera sådana här saker. Jag kunde inte använda utgången på AXA Training Centre, jag hade fastnat där och skrivit autografer. Supportrarna visar mig så mycket kärlek. Ni kan inte komma till mitt hus eller så. Det är svårt att ta in. Det är så positivt och jag önskar att det här hade varit för min bästa vän istället, att min vän får all uppmärksamhet! Men jag får all uppmärksamhet och det är svårt att hantera om jag ska vara ärlig.
– Det var en fantastisk dag. Jag vill tacka allihopa. Jag älskar hur vi tog farväl av staben, hur spelarna tog farväl av staben. För allmänheten är det Jürgen Klopp, Jürgen Klopp, Jürgen Klopp, Jürgen Klopp. Men Jürgen Klopp är Pep Lijnders, Jürgen Klopp är Peter Krawietz, Jürgen Klopp är Vitor Matos, Jürgen Klopp är John Achterberg, Jack Robinson, Taffarel, Jürgen Klopp är Andreas Kornmayer, Andreas Schlumberger. Jürgen Klopp är så mycket mer än Jürgen Klopp. Ensam hade jag inte gjort någonting alls. Jag känner såklart ingen brist på uppskattning, alla säger att de kommer att sakna mig. Jag är glad att alla andra fick uppmärksamhet också.
– Det var en fantastiskt stund. Jag älskade det. Min familj var på planen, det var härligt. Nu ska vi ha en fest och sedan kommer vi tillbaka för ett annat event. Jag kommer att komma tillbaka som supporter också, det är jag nöjd med. Kanske inte första matchen på säsongen – det är tidigt, wow! Kanske efter andra landslagsuppehållet eller någonting sådant. Vad kan jag säga? Det är en skillnad om saker blir sämre och sämre eller om det är bra när man lämnar. Jag är glad att vi kunde göra på det här sättet. Trea, det är okej.
Om sin första dag efter att ha slutat som Liverpoolmanager:
– Jag har ingen aning. Jag kommer nog att packa. Jag har tillräckligt mycket att stå i. Privatlivet måste planeras och jag har inte planerat någonting ännu eftersom jag var här. Ulla kommer nog uppdatera mig om var jag måste åka och så, men jag följer gladeligen med. Men jag vet inte vad som väntar. Jag vet att vi har en fest ikväll, det vet jag.
Om framtiden:
– Jag vet inte riktigt varför ingen tror att jag kommer att vara en manager igen, men jag har förstått att det är som en drog, folk kommer tillbaka och jobbar till att de är 70 år eller så. Jag har alltid känt att jag inte kommer göra det så länge. Andra människor är smartare, andra människor kan göra saker på annorlunda sätt. Jag måste vara all-in, jag måste vara gnistan, jag måste vara energin, jag måste vara allt sådant och jag är tom. Så är det. Min största oro idag var att John Achterberg hostade bredvid mig hela tiden och att jag kommer att vakna upp och vara sjuk imorgon eftersom att han hostade mot mig hela tiden!
– Men det är inte så att jag redan nu tänker på nästa möjlighet. Det kommer komma möjligheter men jag sitter inte här och tänker: "Om ett år eller så:" Vi får se.
Bli medlem i Liverpool FC:s officiella svenska supporterklubb. Du får allt innehåll på LFC.se, utlottningar av matchbiljetter, medlemsresor till Anfield och rabatter i klubbshopen.