– Jag älskar det här

I en längre intervju med The Athletic delar Andy Robertson med sig av sina tankar kring vänsterbacksrollen i Liverpool.

– Det är roligt, jag njuter av det - jag älskar det, konstaterar skotten.

– Ja, det är fysiskt påfrestande, men jag har alltid varit bra på att löpa och har alltid haft mycket energi. Man är involverad i alla delar av spelet. Man försöker hela tiden att påverka matchen på olika sätt.

– Man har friheten att anfalla och när vi inte har bollen är det försvarsspel som gäller, det kan handla om att hänga med i löpningar, gå in i dueller och hålla ihop laget. Att man aldrig kan slappna av adderar en hel del press, men jag blir bättre av det. Jag har alltid var en typ av spelare som ger allt ute på planen.

Skapa mål och målchanser

Robertson har under de senaste två säsongerna levererat hela 25 assist och har redan startat säsongen 2020/21 med en assist i ligaspelet.

Vänsterbacken får frågan om han med sina inlägg från vänsterkanten alltid söker en spelare eller om han ibland söker den perfekta ytan att spela in bollen på.

– Det varierar, konstaterar han.

– Oftast så tittar man upp och försöker att hitta en lagkamrat. Det handlar om att titta upp och värdera de alternativen man har. Finns det en passning snett inåt bakåt? Är det någon som löper in i boxen som kan komma först på en hård passning mot bortre?

– Det finns tillfällen då man söker en yta för att pressa försvararna. I de lägena försöker jag att hitta in i "osäkerhetskorridoren" mellan målvakten och försvararna, den ytan där målvakten inte vill gå ut och försvararna inte riktigt vill rensa. 

– Man måste fatta dessa beslut på en millisekund. Under de två senaste åren har jag blivit mycket bättre när det gäller mitt beslutsfattande. Jag känner att jag har utvecklats som spelare, jag spelar nu med ett större lugn. Det har varit ett viktigt steg för mig och det är troligtvis därför som jag har levererat de siffror jag har gjort.

– Ja, man ger allt hela tiden, full fart framåt, men ibland måste man stanna upp, ta det lugnt och fatta ett beslut om vilken som är den rätta passningen att slå. Det är någonting som jag arbetar mycket med. Jag gillar att skapa chanser som leder till mål, jag får en härlig känsla i kroppen av det.

Samarbetet med Sadio Mané

Under Robertsons tid i Liverpool har han nästan uteslutande spelat tillsammans med Sadio Mané på vänsterkanten.

– Jag tycker att samarbetet har blivit bättre och bättre med tiden. Sadio och jag har spelat många matcher tillsammans nu. Sedan jag kom in i laget så har Sadio varit framför mig i nästan varje match. Vår relation är fantastisk. Han vet vad jag förväntar mig av honom i defensiven och jag vet vad han förväntar sig när det gäller stöd i offensiven. Det är något som har lett till stora framgångar efter vår kant.

– Vi samarbetar bra. Jag skapar ytor för honom så att han kan komma till avslut och ibland skapar jag målchanser som blir mål.

– Vi jobbar med kombinationer på träning - det är mycket taktik kring hur man på bästa sätt öppnar upp motståndaren.

– Väl i matchsituationer handlar det om snabba beslut. Man kan träna hur mycket man vill men det är någonting annat på match, då måste man värdera vad som är det bästa beslutet.

– Under de senaste tre åren har Sadio utvecklats så mycket. Sättet som han agerar på i offensiv tredjedel är av yppersta världsklass. Han har tagit sitt spel till nästa nivå.

– Jag tycker att vi har hjälpt varandra att utvecklas som spelare. Vårt jobb är att skapa problem för motståndarna på deras högersida och vi strävar hela tiden efter att bli bättre.

Ytterbacksduon Robertson och Alexander-Arnold

Under den titelvinnande säsongen blev det allt vanligare att se Liverpool byta kant på sitt bollinnehav med en enda passning från Robertson till Alexander-Arnold eller vice versa. 

– Vi vet att många lag försöker att pressa fram misstag från oss, säger Robertson. 

– När de pressar bollsidan brukar det oftast finnas en ledig spelare på andra kanten.

– Istället för att spela igenom hela backlinjen eller mittfältet så är det ibland bättre att byta kant direkt. Ju snabbare man får över bollen desto kortare tid har motståndarna att anpassa sig. Det är vad vi försöker att uppnå.

– Vi gör det ofta, men nyckeln är att variera sitt spel. Man vill inte bli förutsägbar. Vi kan spela efter vår kant, vi kan spela via mittfältet. Ibland kan man spela tillbaka till Joe eller Virg så att de kan spela vidare.

– Kantbytena har blivit en viktig del av vårt sätt att spela. När jag och Trent slår sådana passningar till varandra ger det oss en möjlighet att skippa en extra passning och därmed ställa om från försvar till anfall väldigt snabbt. Vi båda har kvaliteten att göra det, vilket vi har visat under de senaste åren.

– Ibland stannar jag och Trent kvar efter en träning och slår lite längre passningar till varandra. Trent besitter sådana otroliga kvaliteter så det kommer naturligt för honom. Han söker hela tiden den passningen och hans leverans är otrolig.

– Precis som att vissa spelare tränar på straffar eller frisparkar så tränar vi att slå sådana typer av bollar till varandra. Vi vet att det är ett viktigt vapen för oss.

Fasta situationer

Ser man till de två senaste säsongerna så har Liverpool gått från att vara ett mittenlag vad eller mål på fasta situationer till att vara bäst i ligan. Förra säsongen gjorde de 11 hörnmål, ett mer än West Ham och Everton på andraplatsen.

Ansvarig för fasta situationer är assisterande tränare Peter Krawietz. 

– Vi jobbar mycket med fasta. Pete älskar det! Fasta situationer är något han lägger stor viktig vid. När vi gör mål på en fast situation vet vi att Pete blir lite extra stolt.

– Fasta situationer är en del av spelet. När man har så duktiga spelare i luften som Virgil, som Hendo, som Bobby, då måste man utnyttja det. Inspelet måste vara av hög kvalitet och löpningarna måste genomföras på rätt sätt.

Robertsons assist mot Leeds United i ligapremiären kom efter en hörna från vänster. Just att slå in inlägg från liggande boll är något som vänsterbacken jobbat mycket med.

– Ja, det var någonting som jag inte var så bra på tidigare. När jag slog hörnor förra säsongen så kunde jag i vissa fall knappt få upp bollen från marken. Jag vet inte varför. Det är någonting som jag jobbat med och vill visa folk som misstror att jag kan leverera.

– Jag tränade mycket på det under förra säsongen för att bli bättre. Jag vill addera ett vänsterfotsalternativ till laget från hörnor eftersom att det alltid var Trent eller Millie som tog dem. Jag försökte att ge oss ett nytt alternativ och nu tror jag att jag har lyckats. Jag slog in en fin hörna till Virg mot Leeds.

– Jag kan inte lova att jag inte kommer att slå en enda dålig hörna till i min karriär, självklart kommer jag att göra det, men om jag kan leverera bra hörnor på regelbunden basis så är jag nöjd. 

Spel med hög backlinje

– Det är mycket snack om att vi spelar med en så högt ställd backlinje. Men det finns en anledning till att vi spelar så. Det handlar om att komprimera ytorna och sätta press på bollföraren.

– Det pratades mycket efter Leeds-matchen, men det är viktigt att komma ihåg att Trent kom tillbaka efter en skada som höll honom borta under försäsongen medan vi alla fyra i backlinjen hade varit i väg på landslagsuppdrag. Vi hade bara två träningar ihop innan Leeds. När vi spelar med våra respektive landslag så spelar vi alla på olika sätt.

– De tre målen kunde ha undvikits och vi måste försöka att få bort sådana typer av misstag från vårt spel, men jag är inte orolig. Vi kommer att växa oss ännu starkare som en enhet.

– Det handlar inte enbart om backlinjen och målvakten. Vi försvarar som ett lag och vi har jobbat för att förbättra hela det defensiva systemet. Innan lockdown var vi briljanta på det, men efter lockdown så släppte vi in en del slarviga mål.

Spel utan supportrar

Robertson är ärlig när han får en fråga om hur det är att spela inför tomma läktare.

– Verkligheten är sådan att fotboll är skit utan supportrar. Så enkelt är det. Fotboll är så mycket bättre när man har den där atmosfären. 

– Men vi är i underhållningsbranschen och ska leverera underhållning för supportrarna. Det pågår allvarliga saker runt om i världen just nu och det går för tillfället inte att samla tusentals människor på en arena, det måste vi respektera. Det är tufft, men man försöker hela tiden att tänka på att supportrarna stöttar oss hemifrån. 

– Vi kämpar fortfarande för dem, precis som om de vore fullsatt på läktarna.

– Det är inte samma sak (utan supportrar). Det är ingen som gillar att spela bakom stängda dörrar, men vi måste fortsätta framåt. Vi är glada över att vi kan fortsätta att spela och konkurrera om titlar, precis som förra säsongen. När dagen äntligen kommer då vi kan fylla Anfield igen så kommer det att vara otroligt. Det är någonting som ger en motivation.