– Vi står upp för varandra

Bild till nyheten – Vi står upp för varandra
Andy Robertson gillar inte att framstå som en bråkstake, men understryker vikten av att skydda sina lagkamrater på planen.

Andy Robertson är otroligt uppskattad bland Liverpool-supportrarna, inte minst på grund av hur känslomässigt involverad han blir i matcherna. Vänsterbacken ger allt för klubbmärket, lagkamraterna och supportarna.

Att känslorna ibland bubblar över är Robertson medveten om och i en intervju med Daily Mail berättar han att han inte gillar att folk får se den sidan av honom.

artikeln tas ett exempel upp från klubblags-VM i december när Flamengos högerback Rafinha hade varit extra hårdhänt mot Sadio Mané, som till slut lessnar ur, går in stenhårt i en duell med högerbacken och varnas. Robertson kliver in för att lugna ned Mané och säger "Sadio, jag tar honom, ta det lugnt." Sju minuter senare tacklade skotten ned Rafinha i gräset.

– Alla vet att Sadio har hett temperament ibland. Jag vet hur man ska hantera Sadio. Jag försökte att lugna ned min lagkamrat, säger Robertson.

– Jag vet att saker och ting ibland kan påverka Sadio och i den matchen blev han en måltavla. När han fick en varning fanns det inte så mycket att göra, men jag sa några skarpa ord till Sadio, vilket kanske hade en liten effekt.

– Han var inte involverad i några liknande situationer under resten av matchen, så det jag sa kanske hade en liten effekt, eller så var det någon som pratade med honom i halvtid. Jag vill alltid göra vad som är bäst för laget. 

– Tyvärr fick tittarna höra vad jag sa eftersom att ljudet togs upp av kameran. Jag vill inte framstå som en sådan spelare, men när det handlar om att skydda en lagkamrat så hoppas jag att mina lagkamrater försöker att skydda mig på samma sätt som jag skyddar dem. 

– Vi är en familj och om någon blir utsatt så kommer vi att skydda den spelaren. Det är så det fungerar i alla bra lag. Som i de gamla Manchester United-lagen. Som Roy Keane, det fanns ingenting annat än att skydda sina lagkamrater. Arsenal och Viera är lite samma grej. I Manchester City gör Fernandinho det. 

– För mig skyddar vi varandra som lag. Vi är som en familj, som bröder. Om någon blir extra utsatt är det upp till oss andra i laget att skydda dem.

– När folk ser sådana situationer med mig och pratar om dem så blir jag lite irriterad. För min del så vill jag inte, om tio års tid när karriären är över, bli ihågkommen som en sådan typ av spelare. Jag vill att folk ska tänka "han spelade i ett bra lag och var en viktig del av det." Jag hoppas att de minns det istället för vad jag exempelvis sa om Rafinha.

Ännu en händelse som tas upp i intervjun är det som hände i matchen mot Barcelona på Anfield förra säsongen. Robertson löpte förbi en sittande Lionel Messi och puttade ned honom igen. Skotten berättar att han ångrar det han gjorde.

– När jag ser tillbaka på saker brukar jag inte känna ånger. Jag brukar se det som att erfarenheterna formar dig som person, men när jag ser tillbaka på händelsen med Messi så ångrar jag mig faktist. Jag gillar inte att se det. När jag såg det i efterhand blev jag besviken.

– Vi hade en inställning den dagen som var att ingenting skulle komma i vägen för oss och finalen. Vi skapade den stämningen på arenan.

– Jag hyser den största respekten för Messi och Barcelona, men vi gick in i den matchen med vetskapen att vi låg under med 3-0 och behövde ett mirakel. Om några små detaljer kunde göra så att han inte spelade på sin högstanivå... Men jag ångrar det, det är inte så jag är som person, avslutar Robertson.


1 kommentarer

  • Annons
  • Annons
  • Annons
  • Annons
  • Annons
  • Annons
Stöd våra sponsorer