Ordförandens tuppence: Sista titelchansen borta...

Eftersom jag suttit med en febrig och allmänt sjuk två-åring hemma i en vecka nu - kul ledig vecka - och inte har de kanaler som krävs fick jag nöja mig med TV4 Sports halvlattjo kombosändning igår.

Redan efter en kort tid följs två hopslag (där bollen färdas mot egen planhalva vid båda tillfällen) av en risig bakåtpassning av Nestor Carragher och 0-1 (dvs 0-3) är ett faktum.

Även om hjärtat säger att det är lååångt kvar börjar hjärnan analaysera chanserna. Fyra mål mot Zenit?

Tja, på Anfield är allt möjligt och det är lååångt kvar.

Vi spelar sedan bra... Mycket bra... Och hux flux känns 4 baljor som en klar möjlighet.

Nu vet vi ju hur det gick och vi förlorade inte drabbningen på Anfield, vi  förlorade den i Ryssland då vi spelade lika uselt som vi spelade bra igår.

Nu har vi då bara ligan att spela för - men det har ju andra konkurrerande lag också - och visst är det långt upp. Men som Liverpoolsupporter och Scouserwannabe är inget omöjligt.

Chansen är inte direkt stor, men så länge det finns en chans på en Champions League-plats skall vi satsa allt på att ta den. Ja, även efter chansen eventuellt är borta skall vi fortsätta spela som om chansen fanns.

Varför?

För vi är Liverpool Football Club!

You'll Never Walk Alone!