Ordförandens Tuppence: Häxjakten på Suarez fortsätter...

Som Liverpoolsupporter börjar man bli ganska luttrad... Visst skrivs och hörs en hel del positivt om Luis Suarez, men så fort det finns ens en liten chans att påpeka vilken "fuskare" uruguayanen är tas den. Skönt då att en man som Mansfields manager ställer sig på vår uruguayans sida.

Men i övrigt är det som om media och motståndare samlats i en häxjakt som börjar bli löjlig - om den inte vore på gränsen till tragisk.

Som en person skrev på en kvällstidnings nyhetsforum förväntas Suarez gå till domaren och säga att bollen - oavsiktligt eller avsiktligt - tog på handen och att målet borde strykas.

Samtidigt hörs aldrig samma upprop att en spelare - de börjar bli ganska många nu - som fäller LS utan att straff utdelas står upp och erkänner sitt regelfel... "Kom igen, ge killen en straff."

Inte heller skall motståndarna ställa sig upp och ge Suarez rätt då felaktiga offside blåses för att Suarez är så kvick i starten att linjedomarna inte hänger med - Lex Owen.

Ingen kräver heller att en spelare som Valencia, som får en klart felaktig straff med sig, skall erkänna att han föll som ett lönnlöv och be domaren upphäva straffen.

Häxjakten på Luis Suarez forsätter och rubrikmakarna sätter rubriker som "...vi blev bestulna" när det någon i själva verket säger "...även om det var oavsiktligt känns det som om vi blev bestulna..." och fortsätter i brödtexten med att "... han kysste handleden.." som det vore för att hylla att handsen gick igenom (senare ändrat till "... kysste handleden SOM VANLIGT...").

Man letar fortfarande fel, men det som ändå känns bra är att det är för att det bara är att inse att Suarez sätter skräck i motståndarna och att många tidningar bara följer den ström av felriktat intresse som denna skräck för med sig.

Den man är rädd för eller inte förstår försöker man förminska och förgöra... Det var sant både under häxjakternas 1600-tal som i fotbollsvärldens 2010-tal.

You'll Never Walk Alone!