Krönika: Suarez är en usel representant för LFC

Jag ger inte ett skvatt för alla de teorier om att Evra inte ville skaka hand. Jag slår dövörat till folk är lika rödögda som vore de zombies i ett tv-spel. En blind man kunde se att det främst var Suarez som inte ville skaka hand. Allt annat är desperat skitprat. Jag håller heller inte med om att det i den här situationen går att förstå sig på Suarez. Eller jo, på vissa sätt göra jag ju det. Evra är en lismande och skenhelig uppviglare, visste man inte det innan i lördags så vet man det garanterat nu.

Alla som har hängt med i Evra/Suarez-gate vet att det finns två kålsupare i denna soppa. Men det är Suarez som hängts offentligt, det var han som hade näst mest att förlora på ännu en scen. Mest att förlora hade Liverpool Football Club. Hade Suarez varit tennisspelare och råkat ut för denna historia hade jag hyllat hans beslut att inte skaka Evras hand. Jag är helt säker på att Evra farit med osanning flera gånger om i den här affären. Grejen är dock att Suarez plikt är att försöka svälja det. Han ingår i ett kollektiv, han har chefer och lagkamrater som kommer behöva stå ut med denna shitstorm ännu ett tag framöver. Han kunde egenhanda ha bidragit till att dra ett stort, fett streck över den här historien och låta mediahettan kring LFC svalna. Istället valde han att göra det motsatta. Han hällde ut en hel dunk bensin över brasan, och han strödde salt i öppna sår. Så. Jävla. Onödigt.

Kenny Dalglish sa redan innan matchen att fokuset på handskakningsceremonin hade fått enormt fokus. Men han var inte orolig, han hade pratat med Suarez, och han skulle skaka hand med Evra. Well, vi såg alla vad som hände. Slutsatsen man kan dra måste bli en av följande två: 1) Kenny har inte alls pratat med Suarez, 2) Suarez ljög sin manager rakt upp i ansiktet. Den första slutsatsen innebär för mig att Kenny begått ett grovt tjänstefel, men jag håller detta för extremt otroligt. Däremot är slutsats nummer två betydligt mer sannolik i min bok, och Suraez har i så fall uppträtt oprofessionellt, illojalt och fruktansvärt egoistiskt. Man är inte värdig Liverpool FC ifall man sätter sig själv så mycket före klubben - det spelar ingen roll hur jäkla orättvist dömd man anser sig vara. Klubben är större.

Många var de Liverpoolsupportrar som rasade över Fergusons uttalande efter matchen. Personligen håller jag med honom till mångt och mycket. Det är ovärdigt Liverpool att ha spelare som så uppenbart anser att den törn som hans anseende har fått är viktigare än hur klubben han spelar för framställs i media och därmed uppfattas av gemene person. Hur många 10-åringar börjar hålla på Liverpool idag? Hela den här historien har förgiftat oss och fått oss att framstå som en klubb utan sunda värderingar. Det finns inga föräldrar som kommer komma hem från en resa och ge sin fotbollsspelande tös en Suarez-tröja. Man kan tycka vad man vill om det, men jag är övertygad om att det ligger till så, och det kan aldrig gynna oss. Det är kanske orättvist, och gemene person kanske borde ta reda på hur många hundar det ligger begravda i den här historien. Men gemene person kommer inte att göra det, och vår klubb kommer att behöva dras med en rasist och bråkstake-stämpel ett tag framöver. Och den skulden kan till stor del läggas på Suarez. Ur den aspekten tycker jag inte att Ferguson sa något som inte stämmer. Dessutom sa han klart och tydligt att Evra inte borde ha firat segern så som han firade den efter slutsignalen.

Vi hade kunnat undvika stora delar det som nu kommer i kölvattnet. Det var ett gyllene tillfälle att i alla fall utåt gjuta olja på vågorna och låta matchen handla om det skulle ske på planen. Den möjligheten försvann ut genom fönstret i samma sekund som Suarez bestämde sig för att bedriva en personlig vendetta i en Liverpooltröja. Liverpooltröjan är inte till för personliga vendettor. Jag provoceras något enormt över att Suarez gjorde som han gjorde. Att Evra har uppträtt minst lika illa under resans gång ursäktar inte Suarez. Han skulle ALDRIG ha utkrävt någon typ av personlig hämnd på Evra under en handskakningsceremoni. När han gjorde det så nedvärderade han klubben han spelar för. Ni som säger att vi alla ska ställa oss bakom Suarez och undrar ifall jag inte har förstått innebördan av You’ll never walk alone. Låt mig fråga er en sak: Vem fan var det som helt sonika och på ett oerhört egoistiskt vis började solopromenera? Jo, det var Suarez under handskakningsceremonin. Jag har stått bakom Suarez i detta kaos från start - precis som klubben gjorde. Kanske lite för helhjärtat både från mig och från klubben. Men det stödet gick förlorat i lördags.

Jag skulle inte ha några bekymmer med att sälja Suarez i sommar. Mjuka värderingar är extremt viktigt för mig i mitt supporterskap, och de värderingar jag vill ska genomsyra LFC står uppenbarligen inte att finna i den fotbollsbriljante, men ack så osmarta och egoistiskt gestikulerande uruguayanen.

Jag vet att han bad om ursäkt efteråt. Gott så. Också bra att Ian Ayre gick ut och sågade Suarez. Det om något borde varit en väcklarkocka för alla de Liverpoolsupporatar som ägnat helgen åt att kasta skit på Evra och Sir Alex. Det visade på att klubbledningen ansåg Suarez uppträdande vara förkastligt. Något jag ansåg i precis samma sekund som han vägrade ge handen till Evra. Det känns skönt att veta att klubbledningen reagerade på samma sätt. Nu hoppas jag att de tankarna sprider sig även i supporterled.

Självklart finns det ett mått av orättvisa i allt det här. I grunden förstår jag varför Suarez är rent ut sagt jävligt frustrerad och jag förstår att han känner sig orättvist behandlad i detta. De människor som inte satt sig in i hela affären tar för givet att Suarez är rasist idag. Han har fått sitt anseende nedsmutsat, och på cupen behövt stå över en jäkla massa fotbollsmatcher. Suarez avstäning borde inte blivit så lång, och medierapporteringen borde sett annorlunda ut. Jag förstår den frustrationen. Men när han tar ut den frustrationen på ett sätt som drabbar min älskade klubb och tillika hans egen arbetsgivare, då har det gått för långt. Då är man en dålig anställd och en usel representant för värdens vackraste fotbollsklubb.