Ordföranden: Taktisk Triumf

Jag saknar internet just nu men vad säger man om matchen som det inte redan skrivits och tyckts spaltmeter om redan?

Taktisk triumf? Ja, ja och ja!

Kenny Dalglish trebackslinje (10-1 kallade han själv uppställningen med ett skratt) neutraliserade totalt Chelseas "All Guns Blazing"-forwardslinje.

Ett (1), jag säger ETT skott på mål.

Carra lysande? Ja, ja och ja!

Märktes det att han varit skadad? Nej!

Märktes det att han blivit långsammare? Nej!

Var det den bästa matchen jag sett honom spela på en och en halv säsong? Mycket möjligt!

Har vårt portugisiske nyförvärv hittat sin plats centralt? Ja, ja och ja!

Raul M från klarhet till klarhet nu när han slipper spela på en kant. Fyra mål på fem matcher. Bra i djupled och bra tillslag. kommer att bli fortsatt bättre.

Var Torres blek? Ja, ja och ja!

Nu är ju inte jag mannen att vara skadeglad (vem lurar jag, det är jag visst - Moooahahahahagh!) men han hade någon försök och glimtade mycket kort till, men såg nervös ut och var definitivt plågad av stunden.

Jag måste säga att jag smått hånlog - nej, jag är ingen bra människa - när han satt på bänken och såg ut som min hund när hon inte får mat förrän efter vi ätit klart.

Innan matchen snackade jag med scousern Farrell på The Dubliner (som lovade en bra Kenny Dalglish-histora att publicera här) som hade känslan av cupfinal och... Jo, visst kändes det lite så.

Min röst lät som efter cuptrippeln och Istanbul och på jobbet undrade de om jag började bli sjuk, men som man säger...

You'll Never Walk Alone but, He Who Betrays Always walks Alone!